Foto; Mats Wahlberg
Jag med tjädertupp och de bra vovvarna Tuva, Iza och Tärna.
Tidig morgon och jakt med jaktkompisen Mats och hans hundar Iza och Tärna, springer och jaktspringer.
Vi träffades 07.00 för att planera dagens jakt. Först så skulle vi prova änderna som jag sett hålla till i en tjärn, där skulle Iza vara ensam hund för att fåra göra sitt. Tuva och Tärna väntade i bilarna, deras tur skulle komma senare.
På färden dit så flög två tjädertuppar upp från skogsvägkanten och seglade in i skogens skydd, en järpe hann vi även se dra vidare.
Väl framkommen till tjärnen så visade det sig att inga änder var hemma denna dagens morgon.
Lite fika och nya planer smiddes. Vi åkte tillbaka en liten bit, innan vår superba plan för den jakten började.
Vi gick längs med en väg tjugo – trettio meter från den på var sida. Mats sökte av en sida med Tärna och jag den andra med Tuva. Någon fågel hade träat men drog vidare innan vi kommit inom skotthåll. Tuva fick upp något som jag inte han se vad det var. I övrigt så blev den promenaden resultatlös. På återvägen fick hundarna gå fot, dels för att träna lydnad samt att spara krafterna till ett nytt område. Blev åter lite fika när vi kom till bilarna innan färden till det andra området.
Vi parkerade bilarna där vi räknade med att komma fram. Vandrade längst skogsvägen för att vika av från den och vandra vidare över mossmark upp på fast mark med glesare skog.
Var på det området i början av jaktsäsongen och då såg jag både tjäder, orre och järpe. På det här området så kunde vi gå längre från varandra, men ändå jaga av det med våra hundar, Iza var med, så det var tre hundar igång.
När vi kommit in på hårdmarken, skildes vi åt för att jaga av varsitt avsnitt av marken. Det var en höjdskillnad där vi delade på oss och gick skilda vägar för att komma vidare.
Hann väl inte gå så långt, då jag såg Tuva dra upp i en slänt till höger om mig och upp far en tjäder och rakt ut i den öppning där jag står.
Hann så ävenledes inte fundera allt för länge utan bössan var snabbt och säker vid axeln och skottet går. Tjädern tecknar bra i första skottet, men då jag varit med om att de kan dra långt även vid en bra träff. Så följde den andra pipan med. Tjädern kom inte längre än ett trettiotal meter bort. Samtidigt hör jag Mats skjuta två skott, och jag hoppades att det gick bra för honom.
Tuva apporterar in tjädern med ett stadigt grepp om halsen och kom fram mycket stolt viftande på baken.
Mats anlände efter en stund och det han skjutit på var en nötskrika, men det hade blivit bom.
Vid hemkomsten vägde jag tjädertuppen, vikten urtagen var 3,8 kg. Så jag räknar med att levandevikten varit ca. 4 kg.
3 kommentarer:
Grattis till lyckad fågeljakt Gulltuva är duktig hund så stolt hon ser ut fast hon är våt nu är hon väl trött efter dagens jakt.Stolt matte Karin
Hur många fåglar är ni uppe i nu? Mycket lyckad jakthöst, eller hur?
Jakterna har verkligen varit lyckade under hösten, bommat på ett par morkullor men annars har jag fått vad jag skjutit på. Två tjädertuppar, två orrar, en morkulla och en nötskrika.
Tuva har verkligen varit flitig och letat på viltet.
Känns även tryggt med träningen på trapbanan och hagelbössan.
Skicka en kommentar